Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa.

Self-efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, Prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant.

Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivån av utövandet. Studien bestod av två delar. Den första var kvantitativ med två frågeformulär; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. Två lag från elitnivå (n=36) och två från lägre nivå (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare på högre nivå har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy än de på lägre nivån.

Sverige avsätter idag över en miljard kronor på att hjälpa arbetslösa att starta eget och därmed bli entreprenörer. Hög self-efficacy är en grundförutsättning för att lyckas som entreprenör och våra erfarenheter av att lyckas är den enskilt största källan till self-efficacy. Miljön som arbetslös är både fysiskt och psykiskt påfrestande och ofta kantad av motgångar, något som i teorin skulle kunna leda till sänkt self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka om arbetslösas self-efficacy förändras med tiden de förblir arbetslösa. En enkätundersökning med 107 arbetslösa från en arbetsförmedling i Mellansverige genomfördes.

Syftet med studien var att med en experimentell design undersöka ifall individens tro på sin förmåga, d.v.s. self-efficacy påverkar utfallet av idrotts prestationer. Detta undersöktes genom att manipulera self-efficacy i en bänkpressövning och därefter mäta eventuella prestationsförändringar under tre sessioner. 21 deltagare (10 kvinnor, 11 män, M = 23, SD = 2.95) med lite eller ingen tidigare erfarenhet av styrketräning deltog. Deltagare delades slumpmässigt in i tre grupper: (LG) lättare vikt än deltagarna trodde, (TG) tyngre vikt än deltagarna trodde och (KG) kontrollgrupp, vikten överensstämde med deltagarnas uppfattning.

Två studier undersökte hur self-efficacy, individens tro på sin förmåga, inverkar på prosocialt beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkät, som mätte akademisk och emotionell self-efficacy samt prosocialt beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkät, som mätte emotionell self-efficacy och prosocialt beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-efficacy korrelerade positivt med prosocialt beteende. I begreppet emotionell self-efficacy finns två känsloreaktioner: själv- och andraorienterade.

Tidigare empirisk forskning förevisade samband mellan optimism och hälsa, likaså mellan self-efficacy och hälsa. Föreliggande undersöknings syfte var att utifrån könsskillnader mellan kvinnor och män undersöka hur op­timism och self-efficacy samverkar med deras självskattade hälsotillstånd. Deltagarna var 190 högskolestudenter, varav 113 kvinnor, i Mellansverige. Statis­tisk analys utfördes genom t-test, multipel linjär regressionsanalys och jämförelse mellan korrelationskoefficienter. Mätinstrumenten Life Orientation Test?Revised, General Health Questionnaire och General Self-efficacy Scale, samt ett påstående om fysisk hälsa användes.

Individens tro på den egna förmågan benämns self-efficacy och är en viktig del vid avgörandet av hur en uppgift ska lösas, samt av hur resultatet blir. När individer presterar spelar feedback en central roll för om det kommer att skapas motivation att uppnå målen eller inte. Ovan nämnda begrepp är även centrala för den kollektiva self-efficacy som är gruppens tro på sin förmåga. Studiens syfte var att undersöka hur en individs self-efficacy påverkas vid ett negativt utfall inom ett prestationsområde. En enkätundersökning med 81 lagidrottsspelare genomfördes i Västmanlands län.

Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmåga och är ett av de mål som gymnasieskolor arbetar för. En enkätundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro på sin förmåga inom två olika gymnasieprogram utifrån fyra informationskällor. Även fyra intervjuer med lärare genomfördes för att ta reda på hur de arbetar för att öka elevernas tro på sin förmåga. Resultatet utifrån enkätundersökningen visade att eleverna i båda programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde däremot att fysiska och emotionella tillstånd ökar deras self-efficacy.

Enligt Bandura (1997) är self-efficacy tron på den egna förmågan att slutföra uppgifter och nå mål. Denna studie undersökte sambandet mellan upplevd beslutsfrihet under sena tonåren, upplevd stress från föräldrar under sena tonåren, upplevd optimism under sena tonåren och self-efficacy. Stickprovet på 133 studenter, varav 35 män och två av okänt kön skattade sina upplevelser och self-efficacy. En multipel hierarkisk regressionsanalys visade att self-efficacy korrelerade positivt med både beslutsfrihet och optimism vilket gav stöd för hypotes 1 och 3. Variationen i de oberoende variablerna och kontrollvariablerna kunde förklara 12% av variationen i self-efficacy.

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.

This essay looks into the concept of self-efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-efficacy and work performance.